Selektivt minne eller parallella liv?

Idag pratade jag med Cecilia om Halloween för två år sen. Hon blev lite tyst och sa; jag var inte bjuden då? Va??? sa jag. Mmmm du pratade inte med mig på 3 månader. Vaaaa???? Skojar du sa jag??? Nej, ,minns du inte det???
Nej, tala om selektivt minne!!! Jag minns att en period så umgicks vi kanske lite väl mycket och att jag kan ha varit lite stingslig... men detta minns jag inte alls? Vilken djävla skitvän jag var dååå??? Så då började jag rannsaka mitt minne och inser att jag har ett siffer,geografiskt , smak och doft och emotionellt minne, men sen är det väldigt selektivt. Jag minns te x ALDRIG vem jag har varit på bio med, men jag minns handling, skådespelare, ibland delar av dialogen. Förutom en gång när jag hade en engelsk pojkvän och vi sprang in på bion i sista minuten och jag insåg att filmen var fransk med svenska subtitles, jag försökte viska handlingen under filmens gång, inte så bra...han var inte glad...ooops!

När jag skrev om mitt liv under "det visste du INTE om mig " igår så insåg jag att jag glömde mitt paralella liv det religiösa ( ja ja sätt inte kaffet i halsen...jag är en syndare och jag kommer att brinna i helvetet) På min mammas sida av släkten så är det 50% svarta får dvs de som har levt i hor ( till och från iallafall) och intagit alkohol, de andra har gått med "en jesus". Och min mammas moster Nanna, hon var med en jesus, i hennes lilla by Dombäck ( ca 7-10 hus ligger utanför Husum) Där fanns kapellet och en fabrik och en 7-10 hus. Alla kände alla både på gott och ont. Enda chansen att koma från byn var att följa med grannen Siri som hade bil, och då for vi på möte. Jag kan fortfarande känna sågspånsdoften, känna de hårda bänkarna och minnas de goda fikat. Jag minns att jag var finklädd och att det var veckans höjdpunkt, en chans att lämna byn.;o) Som vuxen så satt vi och lyssnade på en frälsiscd och helt plötsligt kunde jag en eller flera av texterna utantill, de måste ha fastnat på mötena...
Det svåra med att vara i norrland, det var att det skildje sig så från mitt högdalenliv, ungefär som att åka från jorden till en annan planet. Jag fick i-n-t-e berätta att mamma och pappa drack vin hemma i högdalen , eller ve och fasa att de dansade drack och tjoade på parketten.
När jag var 9 år så önskade jag mig bara en sak i julklapp BARNENS bibel, det var på fullt allvar.Jag läste den noga , men minns knappt något rent textmässigt sett. Där ser man personer är inte alltid den de verkar eller syns vara...

Låga pussar, fan vad livet är tungt och besvärligt ibland...@