Aldrig ens fel att två träter...

Nu börjar jag ledsna på det här. Jag har redan sagt att jag absolut inte är felfri. Att då inte kunna få några svar på vad som var mitt fel i vår relation gör att jag varken kan skärpa mig, lära mig eller utvecklas. Men att haft någon i vårt hem som har varit sur i två och ett halvt år, det känns väldigt obehagligt. Och personen i fråga är faktiskt vuxen och måste själv kunna sätta sina gränser! Vad jag kan ha glömt är att bara för att jag är rak så inbillar jag mig att folk är det tillbaka ?! Jag snor rakt av ett citat som jag fick;
Hoppas ni kan reda ut det, men ärr blir det ju ändå lätt, i alla fall när det handlar om saker så långt bak i tiden, för jag kan känna, som du antyder, att det är oärlighet med i bilden då och att man inte är uppriktig mot varandra. Kanske man inte alltid behöver vara ärlig eller uppriktig mot alla alltid... men då får man också glömma det man sväljer och inte rapa upp det sen.

Och jag har inte utnyttjat någon, det är en vuxen vi talar om, hon måste själv sätta sina gränser.
Jag har inte heller sladdrat med någon, jag har bett att Gunnar ska få se på fotboll!!! För han har inget med detta och göra och för att han älskar fotboll.

Dessutom tror jag inte att DU heller skulle vilja få gammalt groll upp till ytan efter lång tid, samt att inte få veta VAD du har gjort fel av någon som du faktiskt trott har varit en GOD vän???

Men nu har vi brutit så nu är det löst, men fortfarande väldigt tråkigt!

@